
Grundregeln är att från början satsa på kylutrustning för professionell verksamhet och välja rätt klimatklass och köldmedium.
Kyl-/frysenheten är utformad för att fungera bäst vid ett givet temperaturintervall. De vanligaste klimatklasserna för kyl-/frysenheter som används i nordiska klimat är klimatklass SN och klimatklass N. Det betyder att kyl-/frysskåpet fungerar bäst vid en rumstemperatur på +10 °C till +32 °C respektive +16 °C till +32 °C.
| Klimatklass | Min. temp. | Max. temp |
| SN | 10° C | 32° C |
| N | 16° C | 32° C |
| ST | 18° C | 38° C |
| T | 18° C | 43° C |
Klimatklasser kan kombineras, de vanligaste är dessa:
SN / ST = från 10° C till 38° C
SN / T = från 10° C till 43° C
Är det för varmt i lokalen, kommer kylenheten att förbruka mer energi än nödvändigt för att försöka åstadkomma inställd temperatur. Blir inte maten kall nog, minskar dess hållbarhet snabbt. Vattenmängden i ett kylskåp också blir större genom ökad avfrostning och i ett frysskåp bildas mer is. Slitaget av maskinen ökas och livslängden minskas.
Notera också att om det är kallare än 10 grader och närmar sig nollstrecket, sker slitage och påverkan på innehållet genom motsatt verkan: Om kylenheten ska hålla 5–6 plusgrader och temperaturen omkring den är nollgradig, måste varm luft tillföras, vilket enheten inte är tillverkad för enligt ordinarie klimatklasser. Om kylenheten måste placeras i sådan miljö, finns det särskilda kylskåp på marknaden.
Energiklassen informerar om hur stor energiförbrukningen är hos produkten i fråga, från A (låg förbrukning) till G (hög förbrukning). EU fastställer regler för den energiklass produkten ska placeras i.
Om du har utrustning som innehåller kylmedium finns det lagar som du måste följa. Det handlar om kyl- och frysenheter, luftkonditioneringsanläggningar och/eller värmepumpar. Har du utrustning som innehåller minst tre kilo kylmedium (HCFC, HFC) eller mer ska den kontrolleras regelbundet. Om du ska installera ett aggregat som innehåller minst 10 kg kylmedium måste du först anmäla det till miljökontoret.
Det är du som verksamhetsutövare som är ansvarig för att regelbundet kontrollera läckage samt att meddela din kommuns miljökontor om nya installationer. Läckagekontroll ska genomföras av ett certifierat kylföretag. Det är viktigt att du utför kontrollen och skickar in rapporten i tid.
GWP – Global Warming Potential
GWP är en förkortning för ”Global uppvärmningspotential”, på engelska Global Warming Potential. Ibland kallas GWP för ”växthuspotential”. Global uppvärmningspotential är ett att översätta olika växthusgasers effekt på klimatet. Gaserna har olika stor effekt på den globala uppvärmningen och för att kunna jämföra dem räknar man om alla gaser till ”koldioxidekvivalenter”. Det görs med GWP, som alltså är ett värde på hur mycket gasen påverkar den globala uppvärmningen.
De två vanligaste kylmedierna som används i kylenheter för restauranger är idag R290 (GWP 3) och R600a (GWP 3).
F-gasförordningen 1 /1-2020
För mer information om tillåtna kylmedier, gå till alltomfgas.se
HFC (fluorkolväten) som används i kylenheter: HFC innehåller inte klor och påverkar därmed inte ozonskiktet. HFC har dock en markant inverkan på växthuseffekten och utsläppen skall minimeras. Vid byte av kylenheter skall korrekt avfallshantering iakttagas ‒ kontrollera med din kommuns miljökontor.
Tidigare användes oftast CFC (R12, R502) och HCFC (R22), dvs. freoner, som är förbjudna då de påverkar ozonskiktet negativt vid utsläpp. Observera att utrustning med mer än tre kilo av kylmediet HCFC (R22) är förbjudet att använda efter den 31 december 2014.
|
Tänk på att du som företagare kan bli skyldig att betala sanktionsavgifter till din kommun om du inte rapporterar resultaten från de återkommande kontrollerna.